Under mina fem terminer på college i USA gjorde jag totalt fyra grupparbeten. Det innebar exempelvis att utforma och utföra ett experiment tillsammans men att skriva labbrapporten enskilt. Under mina två terminer på universitetet i Sverige har jag gjort ytterligare åtta, och i nästan alla fallen skrev man en flersidig uppsats tillsammans som sedan betygsattes av läraren.
Varför är grupparbeten så vanligt förekommande i den svenska skolan? Är det av ekonomiska skäl, för att det blir mindre föreläsningstid i och med att studenterna själva gör jobbet? Eller är det för att lärarna vill ha färre uppsatser att rätta? Det är säkerligen inte för studenternas egen vinning.
 |
| Såhär känner jag mig när en lärare säger att vi ska göra grupparbeten. |
Skolans uppgift är att utbilda studenterna, men den består också av att bedöma studenternas prestationer. Man går på föreläsningar, pluggar in materialet, tentar av och får betyg. Betyget fungerar som ett bevis på att jag kan det jag säger att jag kan. Men om man skriver en uppsats tillsammans med en eller flera andra, så är det inte bara ens egna prestationer som bedöms, utan hela gruppens totala prestationer.
Föreställ dig att du arbetar med någon som inte tar ansvar för sin del av arbetet. Antingen drar du det tunga lasset och ser till att arbetet blir så bra som du vill – och ger därmed både dig själv och den andre ett bra betyg – eller så gör du bara din del och får ett sämre betyg på grund av den andres okunnighet.
Eller tänk dig det motsatta scenariot: DU är den som inte har någon koll och de andra gruppmedlemmarna gör jobbet. Du lär dig ingenting och du får ett betyg du inte gjort dig förtjänt av. Alltså: du kan
inte det du säger att du kan.
 |
| Mina betyg säger i alla fall att jag hade kunnat gå på Berkeley. |
För att ett grupparbete ska fungera krävs att gruppmedlemmarna kommer överens med varandra. Olika viljor och arbetssätt ska kompromissas och man måste anpassa sig efter varandras scheman. Alltså ligger fokuset inte längre på själva kunskaperna i ämnet, utan på att få gruppen att samarbeta. Om du däremot jobbar ensam har du bara dig själv att anpassa dig efter och du kan koncentrera dig på att lösa en specifik uppgift. Visst, ibland kommer andra med idéer som du aldrig skulle ha tänkt på, men du kan lika gärna få den inputen av din lärare.
Jag pluggar på universitetet för att jag vill ta del av mina föreläsares kunskaper och få en helhetsbild av ämnet. Om jag ändå ska sitta och söka info på egen hand, och om jag dessutom blir betygsatt på andras prestationer, kan jag lika gärna strunta i skolan överhuvudtaget.
Håller ni med mig? Om inte, bevisa att jag har fel!
