What's in my purse pocket?

Papper och penna är allt som behövs när en författare går utanför dörren!

Fast vissa dagar ser det ut såhär:

420

Idag är det 20 april, alltså 4/20 enligt amerikanskt datumformat. Det betyder att det är den officiella röka-mycket-gräs-dagen.

420 (four-twenty) syftar nämligen på cannabis-konsumtion. I vissa lägenhetsannonser kan man se uttrycket 420 friendly, och det betyder alltså att den som lägger ut annonsen är okej med att man röker på.

Själv är jag inte den som ägnar mig åt gräsrökande, men om ni bor i USA och upptäcker att det är ovanligt dålig närvaro på lektionerna den 20 april, så kan ni gissa varför. Många sitter antagligen hemma och lyssnar på Bob Marley och är höga.

Det här var det närmaste 420 jag hittade i mitt bildarkiv: en hippiebuss på strandparkeringen i Santa Barbara. (När man tar bilder i förbifarten är det lätt att få med snygga järnstolpar.)

Talstreck, ishockey och Bengt-Åke Cras

Jag tar (delvis) tillbaka det där jag sa om talstreck. Det finns faktiskt författare som kan hantera dem. Ett exempel är Bengt-Åke Cras. Jag läste just Komma tillbaka, den elfte och sista delen i serien om Södergårdens HC, och fullkomligen älskade den!

Komma tillbaka var en sådan bok som jag plockade på måfå från en hylla utan att ha några som helst förväntningar på innehållet. Idag, tre dagar senare, gick jag tillbaka till Cras-hyllan och lånade de tidigare böckerna i serien. Aldrig i mitt liv hade jag trott att jag skulle vara så intresserad av en 15-16-årig ishockeyspelare.

Trots att jag (pinsamt nog) aldrig varit på en ishockeymatch och trots att jag sitter som ett frågetecken och skrattar åt min egen okunskap varje gång jag stöter på ord som cross checking, forechecka och tekning, kan jag leva mig in i huvudkaraktärens värld. Cras böcker handlar nämligen inte bara om själva spelet, utan även om vardagen runtom.

Vem kan inte känna igen sig i detta (från Nu tar vi dom!):

Det känns som om jag är tillbaka med brorsan vid frukostbordet.

Glitter

REJECTED!

Jag har redan visat er hur fina breven är när man blir antagen till UCLA och Berkeley (se här), men hur ser det ut när man inte blir antagen, då? Nedan är mailet som jag (och antagligen alla andra transferstudenter som inte blev antagna) fick från Yale University för ungefär ett år sedan:

Talstreck!

Jag tycker att jag är ganska envis vad gäller läsning. Och med envis menar jag att jag ofta läser ut böcker som jag egentligen inte gillar bara för att jag gett mig sjutton på att jag ska läsa ut dem. Som Dan Browns Da Vinci-koden, till exempel. Jag gillade den inte, men läste alla 500 sidor i alla fall. (Jag läste uppföljaren också. Vad säger det om mig?)

Så idag när jag lade ifrån mig en bok efter att ha kommit mer än halvvägs, måste det ha funnits en ordentlig anledning, eller hur? Författaren använde nämligen talstreck i dialogen. Talstreck! Åh, ni anar inte vad jag hatar dem. Jag hatar dem så mycket att jag skriver ett helt blogginlägg om dem! Varför varför VARFÖR väljer vissa författare att använda talstreck istället för citationstecken i sina romaner?! Det finns INGA fördelar! Jämför följande exempel:

Talstreck:

– Jag skriver med talstreck, sa den ena författaren. Hon kluddade ner några bokstäver på pappret. De är så härligt förvirrande!

Citationstecken:

"Jag föredrar citationstecken", sa den andra författaren. Hon kluddade ner några bokstäver på pappret. "De anger inte bara var repliken börjar, utan även var den slutar!"

Förstår ni skillnaden? Äh, du är bara en korkad läsare som stör dig på såna smågrejer, kanske ni tänker. Visst, man förstår för det mesta vad som hör till en replik och vad som inte gör det, men varför inte underlätta för läsaren och använda citationstecken? Det är en ganska fånig sak att förlora en läsare över.

Om ni är talstrecksälskare och inte klarar av att läsa en bok utan dem, så håll er undan från mina böcker när de blir publicerade! Där kommer dialogen anges med citationstecken. Så det så!

Vad man inte ska göra när man skriver högskoleprov

Idag var det högskoleprov. Det gick ... inte så bra. Och det var inte för att jag glömde att tänka på alla de där sakerna som man ska tänka på när man gör prov (utnyttja tiden väl, fastna inte på frågor du inte kan svaret på osv). Nej, det var för att jag glömde att inte tänka på de där sakerna som man inte ska tänka på (hängde ni med?). Därför ska jag nu vara lite originell och tipsa om vad man inte ska göra under högskoleprovet.

Innan provdagen:

1. Sitt inte och tillverka bokmärken av gamla armband på kvällarna när du egentligen borde läsa på inför provet. Du kommer att vilja titta på de vackra bokryggarna istället för på pluggpappren. Jämför själv:

Bokmärke (ära vare gud i höjden, denna har jag gjort ... hemma) vs tråkig karta à la högskoleprov.


Eiffeltornet vs. diagram.

Under provet:

1. Gå inte upp klockan 05.30 för att skriva på din roman.
2. Tänk inte på romanen under provet (det stör koncentrationen).
3. Pausa inte för att skriva ner kreativa idéer som bara måste komma ut innan de försvinner (det är slöseri med tid).
4. Fastna inte i frågeformuleringarna för att du råkar hitta ett fint ord som du måste läsa om och om igen för dig själv (återigen, slöseri med tid).
5. Sitt inte och nynna på låtar som du hörde på radion igår kväll.

Nu vet ni vad man inte ska göra. Om ni vill veta vad man ska göra kan ni läsa om det här. Lycka till i höst!