Talstreck!

Jag tycker att jag är ganska envis vad gäller läsning. Och med envis menar jag att jag ofta läser ut böcker som jag egentligen inte gillar bara för att jag gett mig sjutton på att jag ska läsa ut dem. Som Dan Browns Da Vinci-koden, till exempel. Jag gillade den inte, men läste alla 500 sidor i alla fall. (Jag läste uppföljaren också. Vad säger det om mig?)

Så idag när jag lade ifrån mig en bok efter att ha kommit mer än halvvägs, måste det ha funnits en ordentlig anledning, eller hur? Författaren använde nämligen talstreck i dialogen. Talstreck! Åh, ni anar inte vad jag hatar dem. Jag hatar dem så mycket att jag skriver ett helt blogginlägg om dem! Varför varför VARFÖR väljer vissa författare att använda talstreck istället för citationstecken i sina romaner?! Det finns INGA fördelar! Jämför följande exempel:

Talstreck:

– Jag skriver med talstreck, sa den ena författaren. Hon kluddade ner några bokstäver på pappret. De är så härligt förvirrande!

Citationstecken:

"Jag föredrar citationstecken", sa den andra författaren. Hon kluddade ner några bokstäver på pappret. "De anger inte bara var repliken börjar, utan även var den slutar!"

Förstår ni skillnaden? Äh, du är bara en korkad läsare som stör dig på såna smågrejer, kanske ni tänker. Visst, man förstår för det mesta vad som hör till en replik och vad som inte gör det, men varför inte underlätta för läsaren och använda citationstecken? Det är en ganska fånig sak att förlora en läsare över.

Om ni är talstrecksälskare och inte klarar av att läsa en bok utan dem, så håll er undan från mina böcker när de blir publicerade! Där kommer dialogen anges med citationstecken. Så det så!