Trevliga människor

Människor i London är väldigt trevliga.

Idag när jag var på väg in till stan mötte jag en man på gatan som tittade på mig och utbrast: "Jesus Christ sure loves you, huh?" Vilken komplimang, tänkte jag.

Senare, när jag gick förbi Covent Garden Station blev jag erbjuden en gratis Independent av hela tre olika personer. Londonbor är allt bra generösa, tänkte jag.

Och sen, när jag gick förbi stationen igen kom en fundraising-tjej fram till mig trots att jag gömde mig bakom en grupp människor. Tänk att hon lyckades hitta mig! Och fast jag otrevligt skakade på huvudet så önskade hon mig en trevlig dag.

Och en annan gång när jag åt glass med en kompis möttes vi av en tjej som delade ut erbjudanden från gymmet där jag sökte jobb för ett tag sedan. "Det kan ni behöva efter den där glassen", sa hon. Det tyckte jag och min kompis var väldigt omtänksamt sagt av henne.

Och jämt när man går förbi en sån där turistbuss utan tak så vill guiden att man ska hoppa på för endast 25 pund. De är ganska bra på att gissa ens nationalitet också. Oftast är jag från Tyskland.

Och när jag var på väg hem idag så kom en kille fram till mig med några andra erbjudanden som jag inte hann se vad de var och sen står det ju alltid en liten dam i indisk utstyrsel vid Bow Street som vill att man ska gå till hennes restaurang och så ska vi inte glömma de hemlösa gubbarna som står utanför Prêt à Manger som vill att man ska köpa deras tidning.

Var jag än går så vill folk att jag ska ta emot just deras erbjudanden. Man kan liksom inte gå utanför dörren innan någon kommer fram till en.

Ja, människorna här i London är allt bra trevliga.