Vi körde highway 101 norrut. Nu ljuger jag igen. Han körde. Jag är alldeles för feg för att köra bil på amerikanska motorvägar och även om jag inte var det så var det ändå hans bil. Hursomhelst, vi bestämde oss för att ta scenic route som också visade sig vara curvy route. Ironiskt nog avslutade jag just ett projekt om åksjuka, så jag spenderade den närmaste timmen genom att analysera mina egna symptom. Som tur var hade Dude inget emot att stanna till vid vägkanten varje gång mina sensory systems behövde en paus, vilket var ungefär var femte minut. Men till och med jag kan konstatera att det var värt det för den här utsikten:
Sent på eftermiddagen anlände vi i Monterey, där vi skulle stanna över natten. Vi kände oss unga bland alla gamla par när vi promenerade ner till havet och följde strandkanten mot Fisherman's Wharf. Här och var i vattnet simmade uttrar och på stranden låg sälarna och sov i solen. Vi åt middag med havsutsikt och gick sedan tillbaka till vårt Inn och såg en film på VHS. För så gammalt var hotellet och så mycket fanns det att göra i Monterey.
Efter frukost på hotellet (den snälla kocken erbjöd sig att laga sauteed vegetabiles åt mig när jag sa att jag var vegan) körde vi vidare norrut. Den här gången var scenic route inte lika curvy men däremot väldigt scenic så vi stannade till ett par gånger för att titta på utsikten. Stränderna var i princip tomma, men bland vågorna syntes surfare som uppenbarligen trotsade skyltarna som varnade för hajar.
Nästa delmål var Stanford University. Dude spanade efter sin kusin som pluggar där och jag spanade efter Robert Sapolsky. Campuset var platt men fint och hade en hel del häftiga frat houses.
När vi varken hittade kusinen eller Sapolsky fortsatte vi mot San Francisco. Väl där promenerade vi från Union Square till Fisherman's Wharf, längs med kajen och sedan uppför de branta backarna. Middag åt vi på Nob Hill Cafe, efter rekommendation från min brittiske vän hemma i Sverige. Min pasta med färsk tomatsås var varken vegansk (ungefär hälften av pastan man köper i affären innehåller ägg, och äter man på fin italiensk restaurang så kan man nog räkna med att den gör det) eller lika himmelsk som engelsmannen lovat, men rosmarinbrödet som vi fick till maten gjorde det värt hela besöket.
När jag ändå var rebellisk passade jag på att gå till The Cheesecake Factory, som ligger ovanpå Macy's vid Union Square. Jag har velat gå dit ända sedan första gången jag var i San Francisco för över sju år sedan, inte bara för att jag gillar cheesecake eller för att Penny i The Big Bang Theory jobbar på en av deras restauranger, utan för att man har bra utsikt över Union Square.
Under måndagsförmiddagen vandrade vi runt i Berkeley. Det är den tredje UC-skolan jag besöker, efter UCSB och UCLA. Vi såg bland annat Sather Tower (the Campanile), Sather Gate, fotbollsstadion, Bowles Hall (enormt residence hall) och en vild kalkon (som jag påminde dude om dagen efter när han ville beställa en kalkonmacka på subway – stackars Dude, och stackars kalkon). Det var ett fint campus och en mysig liten stad, väldigt annorlunda från UCLA och Westwood.
Efter lunch körde vi norrut igen och jag upptäckte att vissa delar av Kalifornien ser ut precis som Sverige!
På tillbakavägen åkte vi över Golden Gate Bridge, som var maffig men inte lika maffig som när man cyklar över den. Vi åkte till kusten och stannade vid en stor park, som låg precis på klippkanten och där många var ute och promenerade med sina hundar. Vi tog oss ner till stranden, där det kryllade av roliga små krabbliknande djur. Jag hittade en jättefin sand dollar som ska få följa med hem till Sverige som ett minne av en awesome resa.
På tisdagsmorgonen gick vi upp tidigt för att hinna före rusningstrafiken i LA. Den här gången tog vi inte scenic route utan den aningen tråkigare men snabbare vägen. Det är cirka 60 mil mellan San Francisco och Los Angeles och det tog oss ungefär sex timmar att komma hem.
Jag förstår nu vad folk snackar om. Den kaliforniska kusten vill man inte missa. Nästa gång reser vi tvärsöver USA och då är det jag som kör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar