Skillnaden mellan boxare och dansare

  • 2
Igår bestämde jag mig för att prova ett nytt pass på mitt älskade gym. Box. Visst har jag provat kickboxing ett par gånger förut (senast för bara ett par veckor sen när jag hälsade på i gamla staden), men det är alltid olika på olika gym. Hursomhelst, efter att ha halvsovit mig igenom ett poweryogapass blir jag nästan omkullvält av en hjord stora starka boxmänniskor som stolt placerar sig på golvet med mitsar och mattor och handskar hit och dit. Men jag låter mig inte avskräckas av deras muskler. Ballerinor kan också boxas.

Passet börjar bra med en kort uppvärmning och därefter ropar ledaren fram alla "singlar". Jag är inte singel, tänker jag, men smyger längst fram i salen. Alla singlar är stora starka karlar, utom en, som är en stor stark medelålders dam. Henne blir jag ihopparad med.

Och så börjar det. Det är rak och kors och krok och sväng och uppercut och downercut och innercut och outercut... Mitsarna är min obefintliga ilskas föremål och jag tycker att jag gör skapligt bra ifrån mig. Sen är det min partners tur att boxas. Hon säger åt mig att ha mitsarna tätt intill varandra och i lagom höjd så att hon kan slå rakt - vilket innebär ansiktshöjd för mig. Innan jag hinner blinka slår hon sitt första slag och POW! jag får min egen vänsterhand i ansiktet.

"Det är mitshållaren som bestämmer styrkan på slaget", ropar passledaren och jag undrar vad sjutton som menas med det.

När sparkarna kommer tror jag att jag ska tappa andan trots att vi använder de stora mitsarna och armbågsslagen i brösthöjd får mig att förstå varför man mest ser killar som boxas. Men jag har ändå ganska roligt och i slutändan inser jag att jag är den enda i hela rummet som kan ta mig igenom ett boxpass med ett leende på läpparna. Jag är ju trots allt ingen boxare. Jag är ju en dansare.

2 kommentarer:

  1. "Anyone who has a continuous smile on his face conceals a toughness that is almost frightening.." /Greta Garbo

    SvaraRadera
  2. Jag älskar att boxas!!!!!

    SvaraRadera