Don't worry, these are Swedish cookies

Det är bara här i Kalifornien som man på en och samma dag kan vara i skolan från halv åtta på morgonen till fem på eftermiddagen, ta bussen till affären för att handla inför kakförsäljning, träffa på en kompis sedan två år, få skjuts hem med en trollkarl OCH misslyckas totalt med kakbak fast man egentligen är mästerkocken nummer ett. Ja, sådant händer bara här.

Okej då, jag kan berätta hela historien. Såhär var det: För att samla in pengar till danskonserten hade jag bestämt att hålla i en bake sale på skolan. Till det behövdes alltså kakor. Och eftersom jag älskar att baka tänkte jag göra det hela i mitt eget kök. Men eftersom jag varit som en björn i ide i en hel vecka och inte gått till affären på ett tag hade jag inga ingredienser hemma. Så när sista lektionen var över rusade jag genast iväg till bussen. Väl framme i affären träffade jag på en kompis från Sverige som jag bodde tillsammans med på vandrarhemmet när jag kom hit första gången för två år sedan. "Är du kvar här än?" utbrast vi båda två på en gång. Det visade sig att vi till och med bor i närheten av varandra. Eftersom jag har lärt mig att här behöver man inte känna sig dum när man tigger skjuts och eftersom jag inte hade någon större lust att gå hem med alla mina varor och skolböcker och dessutom ett stort plakat till kakförsäljningen, så frågade jag om jag kunde få åka med honom hem. Det kunde jag, om jag hade tid att vänta 20 minuter på att han skulle bli klar med sina ärenden. Hellre vänta än att kånka varor, tänkte jag och kände mig som världens lataste ballerina.

Under tiden som jag väntade blev jag presenterad för kvällens chaufför, trollkarlen Trenton. Han var från östkusten och jobbar numer som professionell illusionist i LA samtidigt som han pluggar. Det tog inte en lång stund innan jag fick honom att visa ett trick. Han drog upp en kortlek ur fickan och visade mig det galnaste korttricket jag någonsin varit med om! Jag kan inte ens förklara vad han gjorde, för jag har inte en aning. Jag var helt förstummad. "Jag kan dansa på tårna," sa jag och kände mig inte ett dugg cool.

Det tog längre tid än väntat men till slut kom jag i alla fall hem. Dags att sätta igång med bakningen. Mitt första projekt var att göra choklad-cupcakes. Dock råkade jag göra dem lite väl kladdiga inuti, så de sjönk ihop och såg inte alls snygga ut (även om de var goda). Projekt nummer två var amerikanska oatmeal raisin cookies. Tyvärr visade det sig att oatmeal raisin cookies inte alls är lika lätta att göra som de ser ut, och det hela slutade som en enda stor pannkakssmet i ugnen. Som om inte det var nog råkade jag droppa ner lite kakdeg på ugnsbotten som brände fast och gjorde så att hela lägenheten osade. Blond tjej från Sverige bakar amerikanska kakor. Hej kom och hjälp mig. Men jag kunde ju inte erkänna mitt misslyckade bakförsök för min lägenhetskamrat. "Don't worry, it's supposed to smell like this. These are Swedish cookies," sa jag och skrapade resterna från plåten ner i papperskorgen.

Ungefär såhär skulle mina kakor ha sett ut, men det gjorde de dessvärre inte. 

Jag hade nu en halv sats mediokra chokladmuffins, inga kakor, och inga ägg att baka nya av. Vilken bake sale det skulle bli imorgon! Jag var tvungen att hitta på en lösning. Som tur var verkade min huskamrat genomskåda mig och frågade om jag ville ha några bananer. Perfekt! Jag kunde göra vegankakor med bananer istället för ägg. Och det gjorde jag. Klockan 21.48 hade jag äntligen mina kakor och kunde lugnt sätta mig och dekorera mitt plakat. Fast det var då jag upptäckte jag att jag varken hade tejp eller lim så det gick inte så bra det heller. Dessutom råkade jag ha sönder pappret. Fråga mig inte hur jag lyckades med det.

Till slut blev det i alla fall en lyckad bake sale. Vi tjänade hela 160 dollar och hade riktigt roligt på kuppen! Nu sitter jag stolt på mitt rum och planerar nästa veckas bake sale. Vad ska jag baka? Swedish pancakes kanske? Det är jag i alla fall bra på. Beviset ligger i papperskorgen.